Malin Wollin skriver om att pappor bör vara hemma mer med sina barn och att det ofta är kvinnorna som står ivägen för hemmapapporna. Jag diskuterar inte så ofta detta men jag kan säga att många av min sambos väninnor var förvånade över att jag skulle vara hemma så länge med vår son. "Går du verkligen med på det"? "Känns det inte jobbigt att vara hemma så lite"? Min sambo har ändå varit hemma sin andel tycker jag. Det var inte mer än rätt att jag också skulle få njuta av min hälft av föräldraledigheten.
Sedan har jag rätt många manliga bekanta som tar sig själv och sina jobb på alltför stort allvar. En kille ansåg att han kunde vara ledig två dagar i veckan plus någon extra vecka på sommaren. "Då hinner jag ju ändå sköta allt jag ska göra på jobbet". Det är inte konstigt att vissa personer får magsår. Idiotisk inställning. En annan påstod på fullaste allvar att han skulle riskera sparken om han var ledig med sina barn. "Vad tror Du händer om han som vikarierar för mig säljer bättre än vad jag gör"? Pinsamt.
Han fick dock en hel del tid över med sina barn bara något år senare. Han fick nämligen sparken....
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar